lördag 4 februari 2012

Tema Västra Hamnen: Gröna Urbana villor


Om man vandrar längs havspromenaden i Västra Hamnen kan man få syn bostadsrättshuset som tillhör
Urbana Villor. Grinden som avskiljer huset från gatan in mot gården är gjord av bambu, och en del av betonghusets fasad är täckt med en starkt gräsgrön träfasad. Färgen signalerar tydligt. Detta är ett grönt hus. På mer än ett sätt. 

2009 fick Urbana Villor i Västra hamnen Kasper Salin priset med motiveringen ”Med entusiasm, engagemang och en okonstlad attityd till form har UrbanaVillor fördjupat diskussionen om det goda livet med ett boende i gemenskap med sikte på ökad hållbarhet”.

Urbana villor består av ett gathus med 5 lägenheter med en gemensam takterass/havsäng längst upp
och 2 radhus med privata trädgårdar. På innergården av gathuset finns en gemensam trädgård med ett stort växthus. Balkongerna som löper över ett helt våningsplan staplade på varandra är som mindre hängande trädgårdar med träd och buskar och grönsaks odlingar. Arkitekten Cord Siegels och hans fru landskapsarkitekten Karin Larssons bor själva i bostadsrättshuset och har på sin balkong planterat rönnsumak, fikon, äppleträd, bambu, kinesträd och kryddor. Spiraltrappan som ligger utanpå, i mitten av huset bildar en skön organisk rörelse tillsammans med grönskan!

Fakta
Urbana Villor, Västra hamnen, Malmö
Byggherre: Pontus Åqvist, Cord Siegel
Ansvariga arkitekter: Cord Siegel, Pontus Åqvist, Karin Larsson (landskapsarkitekt)
Medverkande arkitekter: Ulrika Connheim samt landskapsarkitekterna Niels de Bruin, Ola Nielsen och Magnus Svensson
Omfattning: 1 200 kvadratmeter, 5 lägenheter och 2 radhus
Pris: Kasper Salin-priset 2009
Övrigt: Ett projekt som för sin låga energiförbrukning även belönats med klimatinvesteringsbidrag från Naturvårdsverket.


Aktuellt nu: Ett hållbart bostadsprojekt med tolv urbana villor som byggs i Västra Hamnen i Malmö där orangerier ingår i vardagsrummen. I projektet samarbetar arkitekten Cord Siegel med landskapsarkitekten Magnus Svensson igen. Läs Sydsvenskans reportage från sommar 2011.












tisdag 31 januari 2012

Tema Västra Hamnen: City Art Gym


                                       
                           Catarina Rolfsdotter, City Art Gym i Västra Hamnen Foto: Karin Oddner



Världens första skulptur som också är ett träningsredskap har invigts på bästa läge i Västra hamnen i Malmö mellan havet och Turning Torso. På de tre stilrena formerna, "Bollen, Barren och Bron" i rostfritt stål kan man träna hela kroppen, oavsett ålder och träningsnivå.
-    
      City Art Gym kan användas i träningskläder eller i ens vanliga kläder när man är ute med hunden, tar en kvällspromenad eller är på väg till jobbet. Skulpturen gör det enklare att utöva den träning som är absolut viktigast: Den som blir av, säger Catarina Rolfsdotter-Jansson, skapare av City Art Gym. Instruktioner till övningarna finns i stiliserade teckningar på plattor i rostfritt stål i marken.  

City Art Gym ska nu lanseras internationellt till stadsplanerare, arkitekter, byggföretag och till hotellkedjor. En del av vinsten från varje City Art Gym går till den internationella miljöorganisationen The Green Cross och dess arbete med vatten.

Catarina Rolfsdotter-Jansson är skribent och föreläsare inom hållbar utveckling och har även mångårig erfarenhet som fitness- och yogainstruktör. City Art Gym kom till i brytpunkten mellan hennes intresse för hållbar stadsutveckling och hälsa och hon har utvecklat sin idé tillsammans med sin man Mats Jansson. www.cityartgym.com

Skrivande har provat träningsskulpturerna under en dag på jullovet tillsammans med maken och 8-årige sonen. Vi skrattade gott när vi samtidigt som vi testade dem också lekte pingvinpjätt. Den gröna sköna mattan var lite isig och hal så vi kunde inte springa i full fart, det fick bli en pjätt inspirerad av vintern. Vi hade roligt och utsikten är grym! Inte många gym i stan där man kan ta sig ett dopp i havet direkt efter träningspasset! På vintern kanske man nöjer sig med utsikten.

måndag 30 januari 2012

Tema Västra Hamnen: Grönyta faktorn!



I Västra Hamnen i Malmö finns ett krav, en grönyta faktor. Det vill säga att all matjord du tar bort ska kompenseras och återskapas med en grön yta, horisontellt eller vertikalt. Oftast är det tyvärr så att den matjord som grävs upp schaktas bort när hus börjar byggas. När husen sen är klara schaktas ny matjord dit igen. Det är lite slöseri, men förhoppningsvis kommer fler på att man kan spara energi och använda den matjord som finns på plats från början.

Men grönyta faktorn har i Västra Hamnen resulterat i ett flertal gröna tak i området vilket passar bra i miljön med den hårda karga havsvinden. I Sverige och i hela Norden har gröna tak en lång tradition. Förr i tiden var gräs och torv vanligt för att täta och skydda taken, och isolera mot kyla.

Fördelarna med gröna tak är bevisat många, de minskar mängden regnvatten, isolerar mot kyla, respektive värme, och sparar därmed energi, de dämpar buller, ökar livslängden på takmaterialet, då växterna skyddar mot skadlig UV-strålning, de bidrar till den biologiska mångfalden, ger bättre mikroklimat och minskar överhettningen av städer.

En del tycker också att ett grönt skapar ett väldigt skönt inomhusklimat med bra luft och jämn temperatur.
Försäljningen av gröna tak har de senaste tre åren fördubblats. Och i världen ökar antalet gröna tak i städerna. I Toronto, Kanada antogs en ny lag 2009 om att nya byggnader i staden ska anläggas med gröna tak.


Några snabba fakta om gröna tak:

Ett grönt tak kan skapas både genom sådd eller plantering direkt på ett jordlager, eller genom
att lägga färdiga växtmattor på taket.

Ett sedumtak är ca 2-5 cm, och gräs och örttak mellan 7-15 cm.
Sedumtaken väger ca 50 kilo per kvadratmeter, vilket normala tak klarar utan problem.

Sedum och mosstaken behöver gödslas med ett särskilt långtidsverkande gödsel en gång per år, i två år, sedan vid behov. Gräs och örtak kräver mer skötsel och tillsyn och kan också behöva vattnas.

Bäst är det att anlägga det gröna taket på våren när det inte längre är risk för minusgrader.

Det går bra att anlägga gröna tak på alla tak som har mindre lutning än 27 grader.
Har taket redan takpapp, kontakta fackman för att kontrollera om det fungerar som tätskikt, det beror vilken sorts papp det är.
Är lutningen större är tio grader är det bra om tätskiktet har bra friktion, så att vegetationen får ett bra fäste.

Vill du läsa mer om gröna tak: www.greenroof.se
Scandinavian Green Roof Association är en ideell förening som är inriktad på att skaffa kunskap och information och inspiration om gröna tak för att förbättra miljön i våra städer.
De driver också verksamheten på världens första Botaniska Takträdgård, Augustenborgs Botaniska Takträdgård.

lördag 28 januari 2012

Tema Västra Hamnen: Växthuset Glasbubblan av Monika Gora

Växthuset "Glasbubblan" av landskapsarkitekten och konstnären Monika Gora är en fullständigt unik byggnad som nu är en del av vår moderna svenska arkitekturhistoria. Det är en byggnad som sticker ut på ett annat sätt än Turning Torso i området Västra Hamnen. Växthuset är fyllt med växter från medelhavsområdet och utanför är inspirationen hämtad från nordliga breddgradder med planteringar omgärdade med handlagt norskt skiffer. Läs vårt reportage från Sydsvenskans arkiv. 

Vi vill gärna också tipsa om en nyutgiven bok; Light Volymes Art and Landscape of Monika Gora








Tema Västra Hamnen: Växtlighet vid Havet



Den anlagda kanalen. Stark konstrast mellan industribyggnader och sofistikerad modern utomhusmiljö.



Tango, en prisbelönt innergård.

Intill havet – en tunn linje mellan den privata och offentliga grönskan

I fler och fler städer i Sverige har man börjat bygga bostäder i gamla industriområden, eller i hamnområden alldeles intill havet. Att skapa gröna oaser i dessa ofta karga områden är inte alldeles lätt, men helt nödvändigt för att skapa trivsel.

Anders Mårtensson, trädgårdsdesigner som designat terrasser och gröna områden i tufft havsklimat med starka vindar som bär med sig mycket havssalt, guidar oss i Västra Hamnen, Malmö, området med det omtalade skruvade tornet, Turning Torso, ritat av den världskände spanske arkitekten Santiago Calavatra.

Anders berättar att de första utemiljöerna som gjordes i Västra Hamnen, var designade av trädgårdsdesigners och landskapsarkitekter, eftersom området startade som ett utställningsområde, Bo01. I både innergårdar och mer öppna, offentliga gröna platser är trenden tydlig, det privata och det offentliga formspråket liknar varandra, det både samspelar och smälter hop. Gemensamt är organiska former, kontraster mellan olika grova material såsom granit, stål och trä, olika sorters singel och marksten, och det återkommande vatten elementet. Något som är specifikt är att vilda växter från naturen, t.ex. vatten- och sumpväxter, har planterats in, både i de mer offentliga miljöerna och på innergårdarna.

- Vatten skapar ett rikt växt- och insektsliv, jag gillar verkligen de här öppna dagvatten- rännorna, där regnvattnet glider ut från stuprören och får rinna ut till havet, säger Anders.

Olika sorters gräs dominerar växtbilden, tillsammans med vindtåliga träd som oxel, pil, lönn, korneller, och olika körsbärsträd, och vackra ligusterhäckar, buxbom, syren, vildvin och murgröna.

- Murgrönan är verkligen en bra marktäckare, kommenterar Anders, och för att de flesta grässorter ska må bra, behöver de
klippas ned på våren efter frostrisken, men tillägger Anders, inte Pampasgräset, det ska bara rensas ut. Perenner kan man klippa ett par tre gånger, så blir dom fräscha och blommar om.

Mitt i området löper en lång, anlagd kanal tvärsöver, - ett sätt att låta havet komma in i en del av området som ligger en bit från det öppna havet. Flera små vattenfall skapar rörelse i vattnet som slutligen når fram till ett större, där det återförenas med öppet hav igen. Längs med gatan jämsides med kanalen har man sparsmakat planterat klibbal, som gärna växer i kärr och vid vattendrag, och vilda växter. I Kanalparken på andra sidan vattnet, böljar ett stort sammanhängande fält i mjuka former med högväxande grönt elefantgräs, och små dungar av bok. Både inne i gräset och i dungarna har skolbarnen på skolan intill sprungit så mycket att små gångar har bildats. Intill gräset löper en organiskt ringlande gångpromenad med fina bänkar i naturmaterial, som leder fram till Turning Tursos entré.

- Jag tycker mycket om kontrasten mellan de stadiga svarttallarna, Pinus Nigra, som står planterade med grönt, högt gräs som vajar i vinden. Anders uppmärksammar denna suggestiva och vackra enkelhet, och konstaterar att tallarna verkligen ser ut att trivas.

Längre ut förbi Turning Torso, jäms med samma kanal ligger ett område med exklusiva, arkitektritade radhus, med små miniatyrliknande trädgårdar precis vid vattnet, de flesta i en modern, arrangerad stil. Men det norska utställnings huset från Bo01, som kallas ”Norskhuset”, sticker ut med sin trädgård.

- Den ser lite ut som naturen kring ett övergivet torp, säger Anders och beundrar samtidigt kompositionen i grannträdgården bredvid.

Några av innergårdarna är mer än atmosfärskapande, deras helhet och utförande skapar ett konsekvent personligt uttryck. Den lekfulla innergården på huset Tango som är ett väldigt prisbelönt hus, betraktas som en av de två bästa av Bo01s gröna platser, och belönades med ett hedersomnämnande av tidningen Byggindustri för sitt biologiska mångfaldsperspektiv.

I entrén möts man av en liten sumpzon med vilda vattenväxter och öppet vatten, i mitten en vacker ellipsformad öppen plats, täckt av stensingel med två olika färger. Rabatterna runt ellipsen är nedsänkta och har skiftande fuktighet, det ger närhet och en påtaglig visuell känsla som känns spännande, och små broar av lärkträd leder besökarna över vattnet. Framför uteplatserna på markplanet är smäckra Himalaya björkar planterade. Stammarna lyser vita på ett nästintill magiskt sätt och kontrasterar mot grönskan. Det känns oväntat och exotiskt, en poetisk association med andra referensbottnar än öppenheten hos tallarna och det högt vajande gräset i den fritt spelande, hårda havsvinden, - man får lust att höja blicken och se uppåt i himlen så långt man bara kan.

Anders tipsar och ger påminnande råd om skötsel:
Innergårdar som ligger ovanpå parkeringen och vars jordmån är tunn är det viktigt att hela tiden jordförbättra och vattna vår och sommar när det är varmt och torrt, arbeta ner kogödsel och andra jordförbättrare som torvmull. Kogödsel skapar ett bra mikroklimat med långsam gödning. Om ni är ambitiösa vänder ni på jorden på våren.

Exempel på olika grässorter i Västra Hamnen
Carex i olika sorter
Elephant gräs: Miscanthus giganteus
Hakonegräs: Hakonechloa macra
Japanskt gräs: Miscanthus sinensus 'Ferner Rosten'
Japanskt gräs: Miscanthus 'Yaku Jima'
Japanskt silvergräs: Miscanthus gracillimus
Lampborstgräs: Pennisetum alopecuroides
Pampasgräs: Cortaderia selloana
Silverhavre: Helictotrichon candida
Randgräs: Phalaris picta
Tuvtotel: Deshampsia
Zebragräs: Miscanthus zebrinus

måndag 7 november 2011

Felicia Konrad Cosmic Wash Over och ...

Jag fick konstnärsstipendium 2010, det blev Felicia Konrad Cosmic Wash Over together with Caroline Leander, Mats Persson, David Carlsson, Robin Knutsson och Peter Tegnér, som vi releasade i slutet av september, på Garageprojektet i Hammenhög, och i Malmö.

För er som vill lyssna så kan man göra det på www.feliciakonrad.com. Och för den som vill så kan man köpa musiken på Spotify. På hemsidan finns också mer info, texter, och musikvideos gjorda av Peggy Eklöf, de finns också på youtube!

Jag har en vän som också precis som Sophia Callmer arbetar som konstfotograf område natur.
Han heter Stig Kälvelid och var tidigare fotograf på Lisseberg i Göteborg, numera frilans och boende i Dalsland. Han har en utställning på nätet, och där på sidan 16 finns en av våra sånger med. Falling Right Through.

Cover: Foto: Peggy Eklöf

onsdag 12 oktober 2011

Strandbestar, konst i det offentliga rummet och Landart!

Theo Jansen's Standbeests på BBC hittade jag på min vän Tove Östergrens Facebooksida. Rekommenderas!!! Självgående skulpturer som går längs en strandkant.

Deltog i början av oktober i ett samtal om offentlig konst tillsammans med konstnären Jonas Liveröd (klicka på recently och se hans båt!) och Miguel Cortés dansartist och konstnärlig ledare på Flytande galleriet och Hanna Wittrock, socialpedagog, (teater och mode) bloggar på Skånska Dagbladet, Emma Jonasson, landskapsarkitekt på Sweco och moderatorn Lisa Nyed, filmkonsulent på Film i Skåne. Samtalet skedde på uppdrag av den moderna dansgruppen Memory Wax . Jag själv deltog i rollen som skribent, röstperformer, sångerska/låtskrivare. Cuidad Que Danzan, Barcelona, moderspindeln i ett nätverk som finns över hela världen har intierat detta eu-projekt och gett alla i nätverket uppdraget att arrangera ett "tvär" samtal kring det offentliga rummet, både gruppen Memory Wax och staden Malmö är med i detta nätverk.

Frågorna som vi diskuterade var:
1. Det public space and it’s influence on the social solidarity.
2. The role of art in the public space and it’s potential as a tool for social change.
3. The public space - the meeting, what role does the audience have? Spectator, actor, co-creator?

Det var intressant, framför allt så insåg jag att vi inte har så mycket offentlig kulturdebatt i vårt land. Vi trevade oss fram och kom verkligen från väldigt olika håll, performativ konst, bildkonst, landskapsarkitektur och film. Inspirerande. Det vi verkligen diskuterade var den Instrumentalism som appliceras kring synen på konst och konstens funktion i vårt samhälle.

Men konstnären Jonas Liveröd berättade att det äntligen har börjat luckrats upp i det offentliga rummet när det gäller bildkonsten. Han gillar att arbeta med det tillfälliga, efemära och föränderliga, och har nu för första gången börjat att bli inbjuden i flera projekt som ska skapa tillfällig offentlig konst med tidsaramar från 2 månader till fem år. Känns friskt.

En konstnär som arbetar med efemär (tillfällig) Landart är Jim Denevan, och som Sophia Callmer uttryckte det när hon skickade hans webbadress, detta är bara fint!

Det går inte att ha ett samtal om det offentliga rummet och konst utan att komma in på Lars Wilks och Nimis i närheten av Kullen, Skåne. Det största illegala landart konstverket i Sverige, med ca 35 000 besökare årligen. Offentligt och illegalt.
Där var vi i somras med barnen, hisnande upplevelse att låta barnen klättra i tornen. Ingen säkerhetslina. Inga säkerhetsregler.