Reportage "Dansk färgprakt i den skånska myllan"

Publicerat i Kloka hem hösten 2008;

Dansk färgprakt i den skånska myllan

- Jag tror att barnen känner att det är ”rett så fantastisk”, att deras föräldrar har ritat och byggt huset själva. När vi satte upp solfångarna på taket tyckte dom att det var tufft för att det såg ut som en rymdstation. Jag skulle gärna vilja ha ett grönt tak, men lutningen på taket är för brant för att det ska funka, säger konstfotografen och konstnären Anja på svängig danska.

- Vi valde att bygga i trä eftersom att vi inte kan bygga i tegel själva, och allt trä kommer från de lokala sågverket, fortsätter hon. Ole, Anjas man är också konstnär, skulptör och grafisk designer.

- Vi ville ”veck”, ut från Köpenhamn, det var inte så kul att ha tre barn och inte kunna släppa ut dom på gården för att leka. Den utlösande faktorn var när en 17-årig pojke blev dödad i närheten av där vi bodde, fortsätter hon. Eftersom vi hade vänner från Konstakademi tiden som bodde här i trakten blev det naturligt att börja leta efter något här.

Det mintgröna trähuset med gulmålade fönster ser nästan lite sagolikt i det platta skånska landskapet med vyer över åkermark och små dungar av träd och buskar. Utsidan förebådar insidans djärva färgsättningar i ett öppet stort köksrum med trappa upp till en öppen andra

våning som både används som ett avslappnat vardagsrum med soffor och arbetsplats till Ole som arbetar hemma tre dagar i veckan. Husets utsida är målad i linoljefärger, och inomhus har färghandlaren som Konstakademin i Köpenhamn anlitar, blandat till färgnyanser med Anja över axeln. All färg är ”naturlig”, utan kemiska tillsatser, men den är inte ekologisk.

- Den där färgen heter svenskt gul på danska, Anja pekar leende på en ljus mild gul färg som hon målat de roliga femkantiga fönstren i. - Det var en kvinna som forskade som berättade för mig, att det redan funnits mycket färg i inredningen i danska slott och herrgårdar från tidigt 1700-tal, i Sverige däremot präglades 1700-talet av det gustavianska med gråvita färgskalor, säger Anja.

Huset är fullt av danska begagnade designmöbler och lampor. I stort sett allt är inköpt på det danska Genbyg.dk, så även fönster och dörrar, köksbänkarna i granit, köksskåp, toaletten, den gamla trappan, och de råa ”kee klamps” som använts till räcken uppe på andra våningen och kökskonstruktionerna.

- Vi har valt att köpa begagnat, för att skapa känsla och själ, det är så tråkigt med helt nytt. Men det är också ett ekonomiskt val förstås. – Har ni sett vår säng? - den är gjord av Ole Wanscher, läraren till Arne Jakobsen och de andra stora danska designerna. När vi hade byggt klart och allt var så fint bestämde jag att vi skulle köpa det här Børge Mogensen matbordet från 50-talet.

Det läckra kaklet som finns både i köket och i badrummet kommer från Holland.

- Jag visste inte det, men i Holland och Belgien finns det en lång tradition av att göra kakel,

minst lika lång som i Italien. Jag hittade det på nätet, Holland och Belgien är hett nu inom designområdet, säger Anja med ett skratt. Det var inte billigt, men det är dyrare att köpa gammalt kakel, lägger hon till.

Den vattenmantlade kaminen från Palazzetti kommer däremot från Italien.

- Jag vet inte hur det är nu, det har hänt rätt mycket på tre år inom detta område, framför allt det senaste året, men när vi installerade den var vi tvungna att sätta oss in hur installationen skulle göras, eftersom det var så ovanligt med just vattenmantlade kaminer här i Sverige.
Vi gav 25 000 kr för den då, i Sverige har jag nyligen sett att den kostar 35 000. Förr i världen var ju förbränningen inte så effektiv men den här kaminen avger inte mer koldioxid än om veden skulle ligga utomhus och ruttna.

Solfångaren och kaminen är kopplade i ett växelsystem. Kaminen är kopplad med rör till en stor inbyggd ackumulatortank med 500 liter vatten. Kaminen värmer först upp vattnet i tanken, som är kopplad till golvvärmen i badrummet och köket, samtidigt som den värmer upp luften. En fläkt i golvet fördelar varmluft ut i luftkanaler och ventiler som leder in till de små sovrummen på sidorna av de stora öppna rummet. Sist värmer kaminen vattnet i

varmvattenberedaren. Solfångarna värmer först vattnet i varmvattenberedaren, sen vattnet i ackumulatortanken, och sist golvvärmen. På vintern är det kaminen som mestadels står för uppvärmningen av huset, årligen går det uppskattningsvis åt 15kubikmeter ved enligt Ole.
För att huset ska blir varmt eldar de då, ett par timmar morgon och kväll. Under sen vår, sommar och tidig höst kommer värmen mestadels från solfångarna. Och det är då det finns en slags krock mellan kamin och solfångare, för man kan inte elda i kaminen när solfångarna ger mycket energi, då blir det överhettning i systemet. I kaminen finns en inbyggd säkerhetsspärr för överhettning, en ventil uppe i taket och nere vid golvet som leder ut värmen. Men under den tid då solfångarna gör det mesta jobbet blir det ofta kallt under kvällen eftersom de inte värmer luften, och därför har Ole och Anja köpt en gammal Huskvarna vedspis som också är tänkt att fungera som värmereserv vid strömavbrott.

- I år har jag planterat över 200 träd på tomten, som vindskydd, säger Anja. Det är också ett sätt att ge tillbaka till naturen för den ved som vi använder.

Faktaruta

Namn: Anja Richardt Krabbe, konstfotograf och konstnär, 41 år och Ole Krabbe Poulsen, skulptör och grafisk designer 38 år.
Barn: Justus, 13 år, Gotfred 9 år, Osvald 6 år.

Inflyttade i egenbyggt trähus sommar 2008: i Lövestad, Österlen, tomtareal 5000 kvm2 med egen vattenbrunn, är inkopplade till det allmänna elnätet.

Värmekällor: solfångare på taket, vattenmantlad kamin.

Nästa byggprojekt: ett orangeri med ingång från köket, och en ateljé och

gäststuga som ska byggas där ruinen av ett gammalt svinstall är.